Känns faktiskt kanon att vara tillbaka i livet och skolan, tillbaka till rutiner och vanor. Kan inte annat än känna mig lite varm i hjärtat när man träffar alla i klassen igen, som man slitit, gnisslat tänder, gråtit och skrattat med i ett år.

Än så länge är det lugna puckar. Vi har haft en vecka CAD i Rhino och lärt oss grunderna. Idag fick vi intro i kursen Byggnad och struktur, det känns bra! Kursen kommer bli hård; hösten (och framförallt december) kommer bli slitig. Arkitekten som håller kursen verkar dock fantastisk och om tre veckor ska vi på en liten studieresa till Köpenhamn; allvaret har inte kommit ifatt. Vi ska iallfall projektera ett Brohus över älven, vid Feskekôrka. Alltså en bro som är ett hus, och i detta fallet ett café för 25 personer. Kanske något som Ponte Vecchio i Florens? Eller kanske inte, men ni förstår grejen... är inte bron fantastisk?



Nåja, dagen har alltså spenderats i värmen, säkert 20 grader, promenderandes runt feskekôrka för att känna in platsen och börja planera läget för bron. Vi avslutade sedan med en blåsärsmuffins på Le Petit Cafés uteservering i Haga. Inte så tokigt om jag får säga det själv.

Kan även stolt säga att jag i onsdags officiellt avsluta min sista kurs från ettan med den sista kompletteringen som skulle in och ett litteraturseminarium. DET KÄNNS FANTASTISKT!!