Förkyld.

Jaha! Då var det istället jag som hasar omkring och mumlar att jag ser ljuset. Så förbannat förkyld att jag inte sett till maken på år. Och Lars är bara på bättringsvägen med en stor nypa optimism. Vilken timing!

Kul att jag idag ställt in alla åtaganden i Sundsvall framöver och legat i soffan och varit apatisk. Förbannelse!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0