Greklandsresumé.
Hemma igen, i Göteborg... Men Grekland! Vi har haft det så fantastiskt underbart! Vilklet land! Vilket väder! Sol och 30 grader vareviga dag. Och maten! Fantastiska grekiska sallader, tsatsiki, sovlaki... och fetaost!!
Antiparos var perfekt. En liten, liten ö med en liten, liten stad. En huvudgata rakt igenom kantad av tavernor, glassbarer, klädbutiker och mataffärer. Precis lagom lång för en vecka. Den var underbart vacker; som alla vykort från Grekland man sett sammanpackade i en gata. Ön hade i allmänhet väldigt lite turister, och de flesta av de som faktiskt var där var greker. Vi kändes oss snabbt hemma, ganska trevligt att se servitören från igår ligga brevid en på stranden idag.
Hotellet var spartanskt, rummet var som ett tvåstjärnigt brukar och dessutom saltvatten till kranvatten (mitt hår begick seppuku) men vilket läge! Rakt vid vattnet, solterass på taket, mysiga soffor att läsa i och frukostverandan..! Frukostverandan! Den var faktastiskt, utsikt över staden och hamnen.
Dagarna spenderades mest på stranden Psarilinki 2, alias Fanari. Väldigt trevlig strand kantad av buskar som gav skugga och ett tiotal parasoll med solstolar. På morgonen när vi kom vid 11 var stranden nästan tom för att fyllas och fyllas på med folk vartefter dagen gick. Första dagarna käkade vi lunch på strandens enda taverna, men den var såklart sådär, varför anstränga sig när man är enda resturangen i närheten? Så resterande dagarna gick vi in till stan och käkade på någon av lunchrestaurangerna vid hamnen. Papparazzi-Linda tog dessutom bild när Lars bytte om på beachen, hihihihihi!
Två dagar utnyttjade vi lokalbussen, ena dagen besökte vi en kalkstensgrotta mitt på ön, uppe på "berget". Utsikten var fantastiskt där ifrån. Grottan var otroligt stor och trapporna neråt tog aldrig slut! Mycket droppstenar, men tyvärr också väldigt förstörd. Längst ner hittade vi ett stort svart klotter, två initialer och ett efternamn, signerat 1888. Autentiskt? Kanske, kanske inte!
En annan dag tog vi bussen till Soros, en av de bästa stränderna på ön. Det är den man ser i bakgrunden på bilden från grottbesöket. Självklart glömde jag kameran på hotellrummet! Stranden var jättefin, sanden var underbar och vi låg i skuggan av ett buskage för att inte brännas till döds. Man skulle helt klart haft snorkel med, för vattnet runt ön var kristallklart. Väldigt vackert.
Sist av allt: Transfern! Kantad av väntan och... spyor. På vägen till Antiparos var vinden hård och folk på båten blev rejält sjösjuka. Vi mådde dåligt men klarade oss åtminstone från att kasta upp flygplansmaten. Hemresan gick bra, men totalt tror jag vi hade varit på resande fot i 14-15 timmar när vi öppnade dörren här hemma i Göteborg. Båt, buss, en annan båt, buss igen: på vägar som slingrade sig fram och nästan stupade rakt ner i havet, väntan i några timmar, checka-in, förseningar... Jag tycker dock att det definitivt var värt det! Alla borde åka till Antparos! Avslutar med en bild på soluppgången genom ett saltat båtfönster, tagen igår morse. Det är vackert att åka båt!
Antiparos var perfekt. En liten, liten ö med en liten, liten stad. En huvudgata rakt igenom kantad av tavernor, glassbarer, klädbutiker och mataffärer. Precis lagom lång för en vecka. Den var underbart vacker; som alla vykort från Grekland man sett sammanpackade i en gata. Ön hade i allmänhet väldigt lite turister, och de flesta av de som faktiskt var där var greker. Vi kändes oss snabbt hemma, ganska trevligt att se servitören från igår ligga brevid en på stranden idag.
Hotellet var spartanskt, rummet var som ett tvåstjärnigt brukar och dessutom saltvatten till kranvatten (mitt hår begick seppuku) men vilket läge! Rakt vid vattnet, solterass på taket, mysiga soffor att läsa i och frukostverandan..! Frukostverandan! Den var faktastiskt, utsikt över staden och hamnen.
Dagarna spenderades mest på stranden Psarilinki 2, alias Fanari. Väldigt trevlig strand kantad av buskar som gav skugga och ett tiotal parasoll med solstolar. På morgonen när vi kom vid 11 var stranden nästan tom för att fyllas och fyllas på med folk vartefter dagen gick. Första dagarna käkade vi lunch på strandens enda taverna, men den var såklart sådär, varför anstränga sig när man är enda resturangen i närheten? Så resterande dagarna gick vi in till stan och käkade på någon av lunchrestaurangerna vid hamnen. Papparazzi-Linda tog dessutom bild när Lars bytte om på beachen, hihihihihi!
Två dagar utnyttjade vi lokalbussen, ena dagen besökte vi en kalkstensgrotta mitt på ön, uppe på "berget". Utsikten var fantastiskt där ifrån. Grottan var otroligt stor och trapporna neråt tog aldrig slut! Mycket droppstenar, men tyvärr också väldigt förstörd. Längst ner hittade vi ett stort svart klotter, två initialer och ett efternamn, signerat 1888. Autentiskt? Kanske, kanske inte!
En annan dag tog vi bussen till Soros, en av de bästa stränderna på ön. Det är den man ser i bakgrunden på bilden från grottbesöket. Självklart glömde jag kameran på hotellrummet! Stranden var jättefin, sanden var underbar och vi låg i skuggan av ett buskage för att inte brännas till döds. Man skulle helt klart haft snorkel med, för vattnet runt ön var kristallklart. Väldigt vackert.
Sist av allt: Transfern! Kantad av väntan och... spyor. På vägen till Antiparos var vinden hård och folk på båten blev rejält sjösjuka. Vi mådde dåligt men klarade oss åtminstone från att kasta upp flygplansmaten. Hemresan gick bra, men totalt tror jag vi hade varit på resande fot i 14-15 timmar när vi öppnade dörren här hemma i Göteborg. Båt, buss, en annan båt, buss igen: på vägar som slingrade sig fram och nästan stupade rakt ner i havet, väntan i några timmar, checka-in, förseningar... Jag tycker dock att det definitivt var värt det! Alla borde åka till Antparos! Avslutar med en bild på soluppgången genom ett saltat båtfönster, tagen igår morse. Det är vackert att åka båt!
På ett tåg någonstans i Norrland...
Lite ironiskt får man nästan tycka att det är, nattåg brukar gå bra, men damn vad jag jinxade mig själv genom att skriva föregående inlägg. Dumma, bittra Linda! Haha, hamnade på resan ner till Göteborg brevid en tant som snarkade och hade sömnapnéer hela natten. Slutade andas säkert 5-10 gånger de 5 timmar jag låg vaken och lyssnade genom mina öronproppar på spektaklet. Man låter inte gulligt när man börjar anda igen efter att inte ha gjort det på sisådär en minut.
Nåja, det var det värt. Har blivit kungligt omhändertagen av familj Bergquist/Aronson, vart en riktig semester. Middag med familjen i lördags, var på Lotta på Liserberg i måndags, riktigt roligt! I tisdags vart det födelsedagsshopping med Camilla, annars hann vi med grillning, lite sol och bad...? i Härsjön, några lågpromenader med DLM och allmänt mys i Camilla och Rasmus fiiina radhus i Gråbo.
Helt underbart med trädgård, Terence trivs som fisken i vattnet. Han känns verkligen som en person nuför tiden. Smartare för varje dag. Kommer och släpper bollen på ens tår när han vill leka och kolla förebrående på en runt 22 när han vill sova och inte vi. Han var så mysig och kom och la sig brevid mig när jag solade häromdagen, tills han insåg att han kunde utnyttjade min ovilja att bli nafsad på för att ta över min solplats. Hur fan gick det till egentligen?! HAHA, då var Camilla framme med kameran.
Söt va? Nej, det är en fantastiskt vacker kväll här utanför tågfönstret och tågresan går smidigt. God bless halva priset på första klass sommaren igenom! En och en halv timme kvar. Det är dags att kika på ännu ett avsnitt av Glee, det tolvte tror jag. Yiha!
Nåja, det var det värt. Har blivit kungligt omhändertagen av familj Bergquist/Aronson, vart en riktig semester. Middag med familjen i lördags, var på Lotta på Liserberg i måndags, riktigt roligt! I tisdags vart det födelsedagsshopping med Camilla, annars hann vi med grillning, lite sol och bad...? i Härsjön, några lågpromenader med DLM och allmänt mys i Camilla och Rasmus fiiina radhus i Gråbo.
Helt underbart med trädgård, Terence trivs som fisken i vattnet. Han känns verkligen som en person nuför tiden. Smartare för varje dag. Kommer och släpper bollen på ens tår när han vill leka och kolla förebrående på en runt 22 när han vill sova och inte vi. Han var så mysig och kom och la sig brevid mig när jag solade häromdagen, tills han insåg att han kunde utnyttjade min ovilja att bli nafsad på för att ta över min solplats. Hur fan gick det till egentligen?! HAHA, då var Camilla framme med kameran.
Söt va? Nej, det är en fantastiskt vacker kväll här utanför tågfönstret och tågresan går smidigt. God bless halva priset på första klass sommaren igenom! En och en halv timme kvar. Det är dags att kika på ännu ett avsnitt av Glee, det tolvte tror jag. Yiha!
