Vilken vecka! Verkligen som jag skrev, för lite sömn och ingen ände på allt som ska göras! Och jag ser fortfarande ingen ände på allt som ska packas upp.

Nåja, avskedet på jobbet vart lite sentimentalt för mig iallafall. Maskinen kukade sig såklart, så vi satt många timmar och åt maränsviss och kladdkaka och snackade skit. Drog lite vira and repeat. Gick klockan fem genom regnet över ett dött Ortviken och tänkte att jag kanske aldrig mer kommer tillbaka, det bästa jobb jag haft, utan tvekan!

Avskedsfesten i onsdags vart en riktig höjdare. Mycket mer folk än jag förväntat, mycket mer drama and crime än förväntat och jag fick faktiskt min sista dos fylle-Max-mat tills jul. Torsdagen efter vart en orgie i tandgnissel och ångest, bakfylla för det första, nykommen förkylning för det andra... Sen fick vi inte in allting i släpvagnen, hade ett ton grejer som skulle slängas, kom aldrig igång med städningen. Klev upp klockan 6 dagen efter och åkte till Göteborg i ett svep.

De senaste dagarna har vi bara packat upp grejer, handlat på IKEA, varit dödssjuka om vartannat och våndats över hur sjutton vi ska få plats med alla våra prylar här, ett minimalt badrumsskåp och två garderober är liksom inte gjort för två personer. Men det börjar ordna sig, mitt vackra spritskåp och glassamling har båda fått en central plats i vårt nya hem. Det här kommer bli sjukt bra till sist! Bättre än jag trott.

Men inget av det här hade fungerat utan hjälp av våra familjer. Vi har sån tur som har människor omkring oss som hjälpt till på alla sätt de kunnat! Till sist, håll tummarna för mig, för imorgon är min första skoldag på två år.